Väck mig jag måste drömma
Alltså. Det är nollningsveckorna. Ni får helt enkelt ha överseende. Det finns ingen som helst tid över till bloggande. Men det kommer sen, när allt rullar igång på allvar. Eller ja, det rullar igång idag. Men när all min tid inte upptas av att nollas. Då är jag tillbaka.
Men ni kan få ett halvhafsigt inlägg medan jag väntar på att håret ska torka.
Idag har jag alltså mina första spelrelaterade lektioner. Jag är peppad och asnervös. Det är dags att prestera lixom. Klockan tio är det Speldesign & analys och efter lunch är det konceptskiss.
Det är helt galet allt det här. Jag fattar inte. Hade någon sagt till mig att jag skulle läsa tv-spel på universitet hade jag bara skrattat. Högt och länge. Det kan ju inte vara sant. Och allt är så bra hittills. Jag bara väntar på att det ska gå åt skogen alltihop.
Annars går all tid åt att nollas, som sagt. Och när vi inte nollas så umgås vi. Igår grillade vi. I förrgår festade vi på kåren och i fredags så spelade vi tv-spel och tittade på film. På projektor i grannens lägenhet.
Och jag som inte har haft grannar innan tycker att det är helt underbart. Det finns lixom någon bredvid mig 24:7. Som jag kan låna soya och honung av och som spelar bra musik.
Nej allt är för bra för att vara på riktigt. Peppar peppar ta i trä på alltihopa. Verkligen.
kannibalism javisst
Ikväll ska vi träffas utanför kåren. Umgås med resten av fårflocken antar jag. Det kan bli awsome. Jag har den extremgula tshirten på mig. Vi ska äta lamm. Som värsta kannibalerna.
Jag är alltså ett kanniballamm som låter som en katt. Mjau!
And so it begins..
Så blev det morgon i min lilla lägenhet, och jag var fortfarande inte nervös. Huh?
Cyklade ner till skolan, studsandes som en liten gummiboll nerför backarna med kullersten, och kom naturligtvis allderles för tidigt. Tjugo minuter. Typ. Och det var naturligtvis bara jag där. Typ.
Men jag stog och väntade. Såg till att se jätteupptagen ut genom att pilla lite med iPhonen. Och så kom det en vilsen tjej till och vi var plötsligt två. Hon skulle gå Ekologi. Vilket egentligen var lite synd, för hon var förbaskat trevlig.
Sen kom det en kille som också skulle gå speldesign & Grafik. Så vi vimsade runt tillsammans. Ingen hade någon information. Lektionen som vi skulle ha haft 08.00 var ingen lektion. Alla lärarna är på spelmässa i tyskland. Vi vimsade lite till. Träffade två trevliga tjejer som hakade på vårat vimsartåg. Killen försvann någonstans på vägen. Vi fortsatte. Skulle ha lektion 13.00. Eller skulle vi inte det. Ingen visste. Så till slut gav vi upp. Köpte våra "lammningströjor", bytte mobilnummer och åkte hemåt för att äta.
Från och med nu och tre veckor framåt är jag alltså ett lamm. Och faddrarna är herdar. Lammningströjan är gul som freakin äggula.
Jag har ett smeknamn. Så dessa tre veckor är jag numera känd som Mjau. Mina nyfunna vilsevänner är kända som Pimpim och sallad. Victor kallas Xamier. Det skulle varit Xavier, men dom stavade fel. haha.
Uppdate från livet i lägenheten
Shit vad trist det är att äta själv. Faktiskt. Helst när man varken har tv eller någon bok, eller tidning heller för den delen.
cribs
Så nu har jag fixat lite bilder på lägenheten. Så jag tänkte ta med er på en liten visuell rundtur.
Allt är inte klart eller inhandlat än. Men det är nästintillfrdigt, och det får duga.
Det här är min hall med min dörrmatta som jag tycker jättemycket om. Köpt på Bolagret i Gbg.
Mitt badrum. I flaskorna i fönstret finns shampoo, balsam och duschtvål.
Lägenheten som den ser ut om man står till höger. Jag har ett gigantiskt fönster. Måste hitta fina gardiner. Snabbt.
Det må låta knäppt, men köket är för stunden min absoluta favoritdel av rummet. I krukorna på bänken ska basilika och andra goda örter planteras. Ja jag vet, jag är lite svagt medelålders.
En del av köksbänken. Med min brödkorg och mitt diskställ. Och mina flaskor, inte att förglömma.
En annan del av köksbänken. Durkslag, vattenkanna och grytlappar, om det inte är uppenbart.
MItt köksbord med min gigantiska skål på och mitt mastodontfönster.
Mitt skrivbord med den obligatoriska Colan. Mittenhyllan är rätt tom, där ska skolböcker och sånt upp sen.
Hyllan längst ner är rätt lagom pastellig. Rådjuret heter Rufus. Lollo har döpt honom.
Den omtalade sängen som färdades hit på ett biltak. Det ni. På bänken ska det upp en tv, när jag har råd med den på tisdag.
Så här såg en del av det äventyret ut.
Och såhär ser jag ut nu. Min lägenhet är så varm att man kan ha shorts. Att JAG kan ha shorts. Det ni. Då är det varmt.
Vilse i Visby
Jag cyklade en sväng ner till skolan idag. För att kolla läget lite inför imorgon. Men det var tvärstängt, fast det skulle vara öppet. Så jag och Victor, som också ska plugga där, traskade hemåt igen. Men innan dess handlade jag lite mat och sånt.
Sen skulle jag bege mig hemåt.
Jag visste typ hur jag skulle åka, men någon stans där på vägen så trasslade jag till det lite och hamnade vid vattnet. Vilket ligger åt typ helt fel håll, för er som har dålig koll på vart jag bor. Eller ja, hur man än åker på Gotland så kommer man ju tillslut till vatten, eftersom det är en ö, logiskt nog. Men jag hade lixom lyckats, och fråga mig inte hur, hamnat käpprätt åt skogen till motsatt håll mot vad jag skulle. Och där stog jag. Mitt på en väg. Utan karta, smart tjej.
Så kom jag på att jag hade med mig min nya iPhone. Med GPS.
Den lilla rackaren räddade min dag samt mina frysvaror. Tack Apple.
Och så tycker jag att ni kan lyssna på dessa häringa:
And there goes the family
Hejsan. Nu är jag installerad. I min nya lägenhet. Min lägenhet. Min. Oj vad lustigt det låter.
Fast jag är rätt lugn. Väldigt lugn för att vara jag tycker jag. Så lugn att jag nästan sitter och väntar på att jag ska freaka vilken stund som helst.
Mamma tror inte att jag kommer göra det, och jag börjar sakta förstå att hon har rätt. Det blir inte värre än såhär. Och konstigast är att det känns som att jag har bott här jättelänge. Fast jag kom hit i fredags. Fast min familj åkte vid tolv och jag bara har varit själv sedan dess, så känns det som det mest självklara i världen. Att jag bor här. I min lägenhet. Handlar. Cyklar. Köper mat. Lagar mat.
Jag förstår inte. Ska jag inte känna mig kluven och ledsen och vad vet jag. Det känns nästan otacksamt. Att jag inte är mer ledsen. Åt mina föräldrars vägnar. Men jag tror faktiskt bara att jag är sånhär. Och att det tyder på en god uppväxt. Att det är tryggt lixom. Att jag är trygg. Att jag fixar det här. Än så länge. Peppar peppar.
Jag är också fruktansvärt nyfiken på min granne. Hon flyttade in igår. Med släpkärra, familj och hela kittet. Jag har bara sett henne i kanske en sekund, men hon ser trevlig ut. Och jag vill så hemskt gärna fråga vad hon ska gå för något. Och jag vill kika in i hennes lägenhet, för att se hur hon har möblerat.
Hon lyssnar inte på dålig musik. Det har jag hört. Jag hoppas att min galna blandning inte stör henne. Och att vi kan typ låna socker av varandra eller något. För jag är så himla himla nyfiken.
Men jag vet lixom inte vad grannetikett är. För jag har inte haft grannar förut. Jag har ju bott i en skog för ty fusan bövlar.
Och det gott folk, är mitt största problem hittills.
Operation Move Bed
Nu är det bara några få saker kvar att packa. Typ pepparspray, tandborste och datorn. På ett ungefär. Bara nödvändiga grejor alltså.
Snart inleds operation flytta sängen. Den står just nu i mitt rum på övervåningen, och om ungefär tio minuter är planen att vi ska ta den därifrån till balkongen. Sen ska vi böka över den över räcket och ner på baklastaren ( som en traktor) så att pappa kan ställa ner den på biltaket. Jag känner redan nu att det inte kan gå annat än åt skogen. Speciellt med tanke på att det är mitt liv vi pratar om. Det är ju inte en slump att jag döpte min blogg till Murpys Law.
Jag ser sängar i spillror, brutna ben och krossat biltak i mitt huvud.
Nu är det dags. Önska mig lycka till.
Jag är packad
Jag har packat. Och packat. Packat lite till. Men det verkar som att det aldrig tar slut på grejerna. Som att det bara blir fler och fler. Jag förstår inte hur och vart vi ska proppa in allt. Fyra stora lådor, en massa små. Två Ikeapåsar med kläder och en fylld bag. En tvätt-tunna. En dator. Ett xbox. En cykel. En säng. Hjälp. Hjälp. Hjälp.
Tur att vi tar två bilar. Annars hade det aldrig gått.
Nu ska jag packa lite till. Hur jäkla trist det än är.
Am I that transparent
Hmm. När man använder InternetExplorer som webbläsare så hamnar det som en vit ruta runt det man skriver. Det blir lixom kompakt vitt och inte genomskinligt som resten. Men i Safari så är allt så genomskinligt som det ska vara. Inklusive bilderna, som jag skulle vilja ha otransparenta. Så jag försöker komma på ett sätt att kombinera det här.
Vit ruta när man lägger in bild, men inte annars.
Det verkar näst intill omöjlig så jag hoppar in i duschen och åker till banken istället. Hej hej.
Vit ruta när man lägger in bild, men inte annars.
Det verkar näst intill omöjlig så jag hoppar in i duschen och åker till banken istället. Hej hej.
Push Blue
Åh. Just det. Precis under sökfunktionen på vänstersidan av bloggen sitter en liten blå knapp. Vill ni göra det bra mycket enklare för er så klicka på den. Den gör så att man följer bloggen via Bloglovin. Så man slipper kolla runt som en galning mellan alla bloggar, om man följer flera, för att se om någon har skrivit något nytt. Varje gång någon uppdaterar något så hamnar det där. Sjukt smidigt och påhittigt.
Jag kan även bjuda på en bild på en kul fisk med mjölktänder från Kolmården.
Man kan verkligen se hur den lixom skriker gwäääh gwäääh åt mig.
Jag kan även bjuda på en bild på en kul fisk med mjölktänder från Kolmården.
Man kan verkligen se hur den lixom skriker gwäääh gwäääh åt mig.
Murphy's Law
Hejsan.
Shit vad du är välkommen! Vem du än är. Vare sig du har hängt med från förra bloggen, eller om du har hittat hit nyss.
En ny blogg behövdes göras. Den har velat bli gjord sedan länge. Den gamla kändes trasig och lite grå i kanterna. Men om du är ny och känner att du vill veta vem jag är, eller hur jag har blivit den jag är (delvis), så är det fritt fram att läsa sig blå bland dom äldre inläggen. Länk finns här.
På måndag börjar jag på Högskolan på Gotland. Ytterligare en anledning till att det passade allderles utmärkt att byta blogg nu. Ni vet, nytt kapitel och allt det där.
Den här bloggen kommer bli allt som den förra var och lite till. Lite mer lixom. Mer bilder. Mer musik. Mer konstiga prylar jag gillar. Liter Raukar och får. En vildhäst kanske ( har hört att det ska finnas sånna på gotland!). Mer mer mer, helt enkelt.
Det börjar här.
