Taggkottar och ninjapojkar
Varför går ni fortfarande in här? Jag har ju sagt att det är slut? :P
Skämt åt sidan som Gertrud skulle sagt. Jag gör som många andra gånger och håller inte vad jag lovat. Alltså fortsätter jag skriva trots att jag sagt att jag inte ska det. Coolt va? Hur som, här kommer lite ( eller mycket) info om vad som hänt dom närmsta dagarna och vad som komma skall. Eventuellt uppdelat på flera inlägg, så ni inte tappar fokus.
Vårt projekt börjar bli klart nu. Det är buggar som måste fixas och ljud som måste skapas. Vår ljudkille har försvunnit från jordens yta och jag hoppas seriöst att det är för att han är allvarligt skadad eller något, för i andra fall är det inte okej att säga att man ska göra något och sedan fegisgömma sig för att man inte vill eller orkar längre. Skräp på honom. Så nu gör vi allt det själva. Igår till exempel så spelade jag och Maria in stön som ska användas vid en karaktärs död. Det lät lite skumt.
Nog om projektet och över till dom mer intressanta sakerna, som mitt liv. Ha ha ha.
Vi har fått husdjur hemma i form av en igelkott. Fast här om dagen var dom två, som utförde någon konstig form av parningsdans, så snart är dom väl ännu fler. Dom är både mysiga och lite läskiga. Helst på natten. Dom bara dyker upp och prasslar. Låter som en skabbgrävling. Inte kul när man ska traska själv i mörkret till dörren.
Igår gick vårt handtag till dörren sönder. Precis när Kaka hade slagit igen dörren till lägenheten. Inte helt optimalt. Så det gick inte att komma in igen. Eftersom vi redan var lite stressade så panikletade vi reda på hyresvärden som kom och stirrade lite på handtaget han också. Sen hämtade vi en stege som Kaka använde för att klättra upp till sovrumsfönstret med. Sen lixom kastålade han sig in där i luckan som kanske var typ tjugo centimeter högt och brett. Högst. Som värsta ninjan. Med huvudet före. Min pojke, han är cool han. Men jag var helt säker på att han skulle dö först. Jag är inte tuff alls.
Skämt åt sidan som Gertrud skulle sagt. Jag gör som många andra gånger och håller inte vad jag lovat. Alltså fortsätter jag skriva trots att jag sagt att jag inte ska det. Coolt va? Hur som, här kommer lite ( eller mycket) info om vad som hänt dom närmsta dagarna och vad som komma skall. Eventuellt uppdelat på flera inlägg, så ni inte tappar fokus.
Vårt projekt börjar bli klart nu. Det är buggar som måste fixas och ljud som måste skapas. Vår ljudkille har försvunnit från jordens yta och jag hoppas seriöst att det är för att han är allvarligt skadad eller något, för i andra fall är det inte okej att säga att man ska göra något och sedan fegisgömma sig för att man inte vill eller orkar längre. Skräp på honom. Så nu gör vi allt det själva. Igår till exempel så spelade jag och Maria in stön som ska användas vid en karaktärs död. Det lät lite skumt.
Nog om projektet och över till dom mer intressanta sakerna, som mitt liv. Ha ha ha.
Vi har fått husdjur hemma i form av en igelkott. Fast här om dagen var dom två, som utförde någon konstig form av parningsdans, så snart är dom väl ännu fler. Dom är både mysiga och lite läskiga. Helst på natten. Dom bara dyker upp och prasslar. Låter som en skabbgrävling. Inte kul när man ska traska själv i mörkret till dörren.
Igår gick vårt handtag till dörren sönder. Precis när Kaka hade slagit igen dörren till lägenheten. Inte helt optimalt. Så det gick inte att komma in igen. Eftersom vi redan var lite stressade så panikletade vi reda på hyresvärden som kom och stirrade lite på handtaget han också. Sen hämtade vi en stege som Kaka använde för att klättra upp till sovrumsfönstret med. Sen lixom kastålade han sig in där i luckan som kanske var typ tjugo centimeter högt och brett. Högst. Som värsta ninjan. Med huvudet före. Min pojke, han är cool han. Men jag var helt säker på att han skulle dö först. Jag är inte tuff alls.
Kommentarer
Trackback
